Chapter8
Itwaslongpastnoonwhenheawoke.Hisvalethadcreptseveraltimesontiptoeintotheroomtoseeifhewasstirring,andhadwonderedwhatmadehisyoungmastersleepsolate.Finallyhisbellsounded,andVieinsoftlyoftea,andapileofletters,onasmalltrayofoldSevresa,anddrewbacktheolive-satincurtains,withtheirshimmeringbluelining,thathunginfrontofthethreetallwindows.
"Monsieurhaswellsleptthism,"hesaid,smiling.
"Whatoclockisit,Victor?"askedDraydrowsily.
"Onehourandaquarter,Monsieur."
Howlateitwas!Hesatup,andhavingsippedsometea,turnedoverhisletters.OhemwasfromLordHenry,andhadbeenbroughtbyhandthatm.Hehesitatedforamoment,aitaside.Theothersheopenedlistlessly.Theytaiheusualcolleofcards,invitationstodiicketsforprivateviews,programmesofcharitycerts,andthelikethatareshoweredonfashionableyoungmeneverymduringtheseason.TherewasaratherheavybillforachasedsilverLouis-Quioilet-setthathehadhadthecetosendontohisguardians,whowereextremelyold-fashionedpeopleanddidnotrealizethatweliveinanagewhenunnecessarythingsareouronlyies;andtherewereseveralverycourteouslywordedunicationsfromJermymoney-lenderstoadvanysumofmoamomentsnotidatthemostreasoesofi.
Afterabouttenminuteshegotup,andthrowingonanelaboratedressing-gownofsilk-embroideredcashmerewool,passedintotheonyx-pavedbathroom.Thecoolwaterrefreshedhimafterhislongsleep.Heseemedtohavefottenallthathehadgohrough.Adimsenseofhavingtakenpartiraragedycametohimowice,buttherewastheuyofadreamaboutit.
Assoonashew